En bild på det jag köpte senast.

Behöver jag säga någonting mer? haha

Detta är ett utav mina äldre favoritband. Tyskt och bra, självklart. 

Återupptog dem idag efter att ha lagt ned dem under ett X antal år. 

Lyssnade på denna låt och insåg rätt fort att den stämmer in på både humöret och dagens funderingar/händelser.

Enjoy!

Play dead

And boys are so cold they speek without meaning.
The only time they talk is in their sleep.
And girls are a bore.
They touch without feeling.
Their secrets always far too grim to keep.

Att bryta vanor kan vara oerhört svårt. Speciellt om man är en person som fördrar att ha struktur i sitt liv, istället för att kunna ta dagen som den kommer. Jag hatar att inte ha planer, jag hatar att bara sitta runt, struktur och planerade dagar. Det är det som gäller.

Därför är det för mig riktigt svårt att t.ex sluta med snusen. Jag är van att ta en efter maten, efter kaffet och dyl. Jag vet att jag alltid ska ta en då och då. Jag är van att alltid ha den med mig.

Sen får vi ju inte glömma själva nikotinet som är så förbannande beroendeframkallande.

Men nu är det inte snuset som rubriken syftar på. Nu tänker jag mer på personen jag är, personen andra ser och personen andra har skapat.

Efter helgens drama har jag själv insett en sak. Jag är inte vem jag vill vara, jag lever inte till mitt fulla potential. Jag har fastnat i ett mönster där jag ofta gör samma misstag om och om igen. Jag säger åt mig själv att det är dags för en förändring, men sen kommer studen då jag har valet att antingen göra om samma sak igen, eller säga nej. Oftast hinner jag knappt själv reagera innan jag just då svarat precis tvärt emot vad jag egentligen ville. Jag sårar andra människor, jag sårar mig själv, mår dåligt över det, ber om ursäkt. Sen börjar hela karusellen om igen.

Jag hatar mig själv lite för den sortens människa jag har blivit. För två år sedan såg jag ned på människor som betedde sig som jag gör nu.

Varför har jag då blivit en sådan människa?

Jag vet allvarligt talat inte varför. Någonstans gick någonting snett och jag gjorde fel val. Nu kämpar jag bara vidare med vardagen för att jag måste. Hade jag kunnat hade jag antagligen aldrig ens lämnat mitt rum. Men självklart har jag fortfarande den där lilla kämparglöden inom mig kvar. Jag jobbar vidare för att kunna nå en annan väg i livet. Vägen som leder till en nystart. Dock vet väl även jag att problemen inte försvinner för att man byter stad. Så frågan är, hur bryter man med sig själv och börjar om igen? Att bryta en vana är svårt.

Jag är en människa som har svårt att säga nej till andra. Jag har svårt att säga ifrån när jag inte orkar eller inte vill. Jag sätter hellre andra före mig själv, det känns bäst så.

Jag vill bara bli mig själv igen. Jag vill hitta tillbaka till mina gamla värderingar här i livet.

Jag vill bara hitta hem igen.

Jag står framför trafikljusen, sista biten nu

Väntar på att rött ska bli grönt

Synd att lampan är trasig.

One Republic - waking up

Nu har jag sett den fjärde och förhoppningsvis sista filmen i Resident evilserien.

Måste allt säga att denna var en besvikelse för mig. Den började bra, låg ungefär i samma standard som de tre föregående filmerna. Men sen spårade den ur rätt ordentligt. Handlingen var allmänt tråkig och händelselös.

Även om de uppenbarligen försökt lösa detta med ripoffs från både Blade 2 och Silent hill. Filmen blev bara skrattretande när Pyramidhead 2.0 kom in i bilden. Måste dessutom fråga, varför fick inte klonerna någon större roll och betydelse i filmen?

Slutet var minst sagt lika tråkigt,och väldigt förutsägbart.  Får väl se om de skrapar ihop en budjet till att göra en femma. Med tanke på slutet lär de antagligen göra det.

Resident evil 4 - "Såhär förstör vi en awesome trilogi på 97 minuter"

Men, nu har ju jag inte sett denna i 3D, come on jag bor i Kiruna. Så det kan ju hända att den var en smula bättre med de riktiga effekterna. Måste väl ge lite creds till vissa sköna actionscener. Men det är nog allt.

Ja gårkvällen blev ju.... intressant.

Började kvällen med att nöta gamla "klassiker" hemma hos Matilda. Sen bar det självklart av mot Landströms och sen mot Arran. Vi dansade tills fötterna gav upp (mina leggins gav också upp, haha)

Blev en vild kväll i alla fall. Så vild att man vaknar upp med smärtor över hela kroppen och Matildas legg i väskan. Nä, vi är ju för galna helt enkelt, haha.

Bjuder lite på kvällens låtar och lite bilder, haha.

Brian Addams summer of 69

Ebba Grön  800 grader

Jävla fyllon, haha x) 

Har precis landat hemma hos fröken lomvik, och ska precis knäppa kvällens andra.

Peppar med lite skön dansmusik och svamlar, as always.

This is going to be a good night!

Har cash på telefonen nu, så det är bara att smsa när ni känner att ni saknar mig

Syns i dimman

PÖZZ

Vad jag åt idag.

Hemskt intressant ämne måste jag säga.

Men ja, det var "hjärteplättar" på lunchen idag (ja det heter plättar om de är SMÅ)

Sen blev det kyckling och ris här hemma.

Sen om man orkar kan man ju räkna med alla koppar kaffe det blivit under dagen.