Tvivlar på att någon fortfarande läser "bloggen" min. 

Så jag kladdar väl runt här mitt i natten istället.

Det blir av någon anledning oftast deprimerande när jag skriver här.

Antar att det är då jag oftast blir påmind om att bloggen finns och det får agera som utsläpp när allt behöver komma ut.

Jag har betett mig jäkligt illa under den senaste tiden. 

Saker och ting har börjat tappa mening. Jag känner mig apatisk, orken finns bara inte där längre. 

Jag vill fortfarande träffa vänner, jag vill göra någonting. Men någonting stänger oftast av. Så telefonen får ligga död på skrivbordet och facebook får vara ensamt. 

Jag väntar nästan på att mitt liv ska börja. Låter dumt att säga, men det känns nästan som om jag sover. Jag ligger i vakande dvala och väntar på att någonting stort ska hända. 

Någonting som får mig att reagera igen.

Jag väntar på det perfekta jobbet som inte finns, lägenheten, studierna som tar mig härifrån, förändringar och nytt hopp.

När ska egentligen den där knuffen komma?

Energipusten som äntligen väcker mig från min dvala.

Allt är så förbannat enformigt.

Jobbar som en galning på alla olika tider, drömmer om en lugn helg hemma under hela veckan. Sen när den väl kommer så står jag ändå där på Ferrum, full som ett ägg och oftast uttråkad. Sjukt längesedan som jag faktiskt hade roligt på krogen. Hemmafesterna eller "förfesterna" brukar oftast toppa krogen 10/10.

Så varför går man dit?

Oftast har man väl en dum idé att "om förfesten är rolig måste ju krogen och allt folk vara ännu bättre"

Herre satan att man aldrig lär sig.

Krogen är fan sämst.

Först får du komma in och kolla efter folk du känner, och då hittar du kanske en av tio i folkmassan.

Sen ska det köpas öl, då får du stå i kö i drygt en halvtimma. För en jävla öl.

Sen ska det dansas, på ett fullpackat dansgolv, med fullpackade människor och apdålig musik. 

Och så börjar klockan närma sig tre och du ska hem, vilket betyder att du får stå och köa i garderoben för att få ut din jacka.

Det här är en standard kväll på krogen.

Jag är så leds på den här stan, alla idioter och mig själv här.

Jag vill bort, träffa folk som har någonting innanför pannbenet och må bättre.

Se så att det faktiskt finns "riktiga" människor där ute.

Har dock börjat tvivla på det sistnämnda.

Ett nytt jobb vore inte helt fel heller.

Men den punkten kan jag nog lämna utanför det här inlägget.

Stupid omsorg.

Känner mig så förbannat obrydd, kall.

Bitter

Arg

Uttråkad.

Någonting måste nog hända, innan jag går berserk.

Har länge funderat på att pierca mig. Ett ställe är jag redan bombsäker på att jag vill göra. Men jag funderar på vart man annars skulle kunna göra en? Min näsa är för stor för en septum...imo i alla fall. En vanlig piercing i näsvingen känns tråkigt, och ögonbrynet känns ännu sämre. Så läppen då?

Möjligtvis, men jag är inte bombsäker på vad jag vill, och det resulterar självklart i att jag väntar.... det misstaget gör jag inte om igen.

Hade jag börjat med det här när man var yngre hade jag antagligen redan haft hela ansiktet fullt med ringar och studs... Känns nästan bättre att jag har väntat tills nu.

Men som sagt en är planerad, hos vem, när och hur är ju en annan fråga. Sen att jag är helt sämst på att veta någonting om just piercingsmycken mm, är ju en helt annan sak. Skulle säkert köpa en alldeles för stor ring till helt fel ställe om jag ens försökte. 

Så jag behöver ju hjälp, för jag är dum i huvudet, haha.

Sen vill jag också egentligen gå upp någon storlek på töjningarna också, är bara för snål för tillfället för att beställa hem nya grejer.

Meeeen en vacker dag ska jag väl. Två millimeter är det väl tänkt att jag ska fixa, och det är ju ganska mysigt att töja. 

Kan hända att jag blev en gnutta inspirerad igår..

Dock har väl det här varit planerat länge men det är först nu jag känner att jag ska ta tag i det. 

......måste ju bara som sagt få hjälp med smyckena.

Angående bloggen också. Den fortsätter ju när jag känner för det, och den är ju rätt gammal atm. Skaaaa fixa en ny header och sånt. När jag orkar fixa nya bilder dvs. Orkar inte använda gamla bilder när jag har ny hårfärg.... buhu

Det var ju någon slags uppdatering i alla fall. 

Skulle kunna ha lagt in någon härlig cambild.....fast nä :D

Klockan är ungefär åtta, har varit vaken i drygt en timma och har onödigt mycket energi.

Sitter uppe och söker efter någon slags mirakelkur för att snabbt gå ned i vikt. Vet att jag drömmer lite för mycket och egentligen vet vad jag borde göra.

Ta upp träningen och se över kosten..... och kanske trappa ned på intaget av öl och drinkarna.

Hade ju kommit igång med det här före sommaren, och ett x antal kilo försvann ju. Men och så kom en bakisdag som förstörde det hela med den där förbannade bakismaten, haha.

Vore fint om man kom igång med det igen. Blev så glad i helgen när en polare tyckte att jag hade gått ned i vikt och såg mindre ut. Egetligen heter det tighta kläder och höga skor, haha.

Nä, bort med de förbenade kolhydraterna igen. Motionen får jag ju delvis på jobbet med tanke på hur mycket man är ute och flänger där.

Behöver egentligen bara lägga till ett par extratimmar av promenader och springochflängpass på löpbandet.

Låter ju som en plan, frågan är ju bara hur länge jag håller den?

Det kommer ju en viss resa snart som kan förstöra lite, hurp.

De löser sig!

Egentligen är jag väl mästaren på lathet och självsvält. Dålig plan

Ska bli mästare på mer träning och bättre kost. Bättre plan

Kan hända att det kommer en bakisdag med fet mat med kolhydrater. Stor sannolikhet

Vi ser ju. 

Dum tjej ger upp, fy för tequila.

Halvt bakis sitter jag på jobbet och undrar vad jag fick för mig? Haha.

Gnäll,gnäll,gnäll.

Imorgon har jag en hundkurs att släpa med vilddjuren på. Och på onsdag, om nu larziboy kommer ihåg så lär jag hänga på tt.

Helt okej planering för veckan.

Förresten grabbar, snart är det artic lightfestivalen. Vem känner sig manad till att se ett par riktigt dåliga skräckfilmer med mig?

Tihi.

Tänkte slänga in någon låt också som omväxling, men mobilen krånglar ju såklart.

Nä, man Kan ju knappast säga att allt gick som jag ville nu i helg.

Hade det varit så hade jag knappast suttit sjöblöt och uttråkad på jobbet nu.
Istället skulle jag nog snarare ha varit hemma med massor av härligt folk och laddat inför en härlig kväll.

Blir tokig av att aldrig kunna planera någonting. Aldrig vara säker på att det man vill göra ska kunna gå. Stup i kvarten ringer telefonen om jobb och jag släpar mig iväg och ställer in planerna. Det har nu gått fem veckor utan en ledighelg. Kan inte säga att jag är speciellt nöjd med det.

Nästa helg säger jag bara, då stänger jag fan i mig av telefonen när helgen börjar närma sig. Nästa helg är MIN helg.

Sådetså!

Ska väl fortsätta med tidsfördrivet här. Inser att jag borde ha tagit med mig en till bok....hmm attans bananer

Reflekterar igenom mycket av allt som hänt de senaste åren. Allt som allt inser man väl mer eller mindre att jag är förbannat bra på att sätta krokben för mig själv.


Tror det delvis handlar om kontroll. Jag vill inte släppa taget och låta säker och ting hända utav sig självt.
Jag vill gärna vara den som styr bakom gardinen.


Livet blir mer säkert då. Jag vet vad jag har att förvänta mig och behöver oftast inte oroa mig för att någonting oväntat ska hända.


Men med tiden börjar man ju fundera. Vad händer egentligen om jag tappar taget och tillåter mig själv att släppa kontrollen?
Kommer jag falla eller flyga?


Jag har friheten nu.